Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet ?HĂ„llbar landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillĂ€mpas i tĂ€torten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg..

Uppsatsen behandlar Ă€mnet ?HĂ„llbar landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillĂ€mpas i tĂ€torten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv pÄ det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. UtifrÄn detta förs Àven en diskussion om de förvÀntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen Àr kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. AvgrÀnsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i VÀstmanlands lÀn. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsÀttningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Sveriges landsbygd har lÀnge prÀglats av följderna av enökande urbanisering. FörÀndringar i samhÀllet har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch mÀnniskorna har sökt sig till stÀderna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken pÄ att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vÀnda i och med att fokus har flyttats frÄn enbart produktion tillatt Àven inbegripa rekreation..

LÀnsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling Àr en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det Àr pÄ lÀnsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersÀttningar pÄ landsbyden sÀtts och det i sin tur pÄverkar hur landsbygden i lÀnen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras pÄ. Sedan strÀvar jag ocksÄ efter att skapa en bild av sambandet mellan kÀllorna och lÀnsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i lÀnsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag anvÀnder mig av semistrukturerade interjuver nÀr jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrÄn teorier om kunskap. Det som framkommer Àr att dokumenten som Àr swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del pÄ regionala partnerskap.

I Sverige gÀller generellt strandskydd. Det Àr förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter frÄn strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet frÀmst varit att trygga det allmÀnna friluftslivet men pÄ senare Är har Àven skydd för djur- och vÀxtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 Àndrades strandskyddsbestÀmmelserna och en av Àndringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen dÀr lÀttnader ska gÀlla.Det första syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur strandskyddsfrÄgan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagÀndringen. Det andra syftet Àr att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen sedan lagÀndringen.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag pÄ Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstÄtt som en motrörelse mot avbefolkning och nedlÀggning av företag pÄ landsbygden. MÀnniskorna i den geografiska avgrÀnsningen jag undersökt har tagit problemet i egna hÀnder och startat lokala utvecklingsbolag dÀr lokalbefolkningen köper aktier och Àr pÄ sÄ sÀtt med och bidrar till utveckling pÄ landsbygden. Bolagens syfte Àr att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjÀlp av tre begrepp, samhÀllsentreprenörskap, organisation och nÀtverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar pÄ ett unikt sÀtt med tre viktiga begrÀnsningar inskrivna i bolagsordningen, begrÀnsad röstrÀtt, begrÀnsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieÀgarna fÄr ut av att Àga aktier Àr inte möjligheten till vinstutdelning pÄ aktier, istÀllet Àr det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Rural development in Southeast Sweden- three different views and their consequences for the agrarian landscapeThis paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals ? and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape.

Denna uppsats bygger pÄ en utvÀrdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och SkÄne lÀn, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. UtvÀrderingen var bestÀlld av leaderomrÄdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att anvÀnda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader Àr ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, dÀr underifrÄnperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektÀgarna Àr överlag mycket nöjda med arbetssÀttet som Leader innebÀr. Leaders viktigaste resultat Àr kvalitativa mervÀrden av typen engagemang, stÀrkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa vÀrden Àr svÄra att sÀtta ett ekonomiskt vÀrde pÄ och det behövs dÀrför nya system för att hÀvda dessa vÀrden i slutrapporterna, likvÀl som ekonomiska vÀrden. Genom att belysa dessa vÀrden och framhÄlla den nytta dessa gör, som till exempel sÀnka ohÀlsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderomrÄdet, skulle vÀrdena fÄ högre stÀllning nÀr man berÀknar vad leaderarbetet tillfört.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillÀmpning gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfÀllen eller attraktiva bomiljöer i omrÄden med god tillgÄng till strandomrÄden med lÄg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartlÀggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillÀmpas i Sverige, pÄvisades skillnader i tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen bÄde regionalt och lokalt.Syftet med studien Àr att undersöka hur lagstiftningen tillÀmpas i VÀstra Götalands lÀn. UtifrÄn en jÀmförelse av LÀnsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestÀmmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien Àr Àven att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det pÄvisats nÄgra skillnader i tillÀmpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjÀlp av en kvalitativ metod men Àven en kvantitativ metod anvÀndes för att göra en sammanstÀllning med olika kategorier av alla LIS-omrÄdena i VÀstra Götaland.Slutsatsen visar pÄ att bÄde LÀnsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angÄende LIS bÄde vad gÀller översiktsplan och beslut i senare skede.

Strandskyddet i Sverige har vÀxt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrÀttsliga tillgÄngen till strÀnderna och skapa goda levnadsförhÄllanden för vÀxter och djur. FrÄn att vara ett tillfÀlligt skydd pÄ vissa omrÄden, Àr det idag ett generellt skydd för omrÄden dÀr land och vatten möts. VÄren 2009 trÀdde förÀndringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka omrÄden som Àr lÀmpliga för detta, Àr kommunens översiktsplan utpekat som ett vÀgledande dokument.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.